Vi raidade mina föräldrar idag.
De ville bli av med en massa stuffs så vi stal en gigantisk benjaminfikus, två små, diverse lampor, småpryttlar, mysiga stora kuddar och min mysräv.
Mysräven lömskade jag åt mig när jag var 3, med det äldsta tricket i boken: Ligga ner på golvet, sparka villt och skrika så högt som möjligt så länge det krävs. Stackars farmor.
Inget annat blev någonsin värdigt den metoden.
Anyway, den har mest nostalgivärde av allt.
Nu är det Verkligen bara jag som bryr mig, det är inte som att utomstående Någonsin uppskattar ens nostalgispäckade föremål.
Men still, min räv, min blogg, mina prioriteringar.
