Kaffe

Jag gjorde, tillsammans med sälen, ett tappert försök att sluta dricka kaffe.

Jag har ju inte varit någon storkonsument egentligen, sällan mer än en kopp om dagen och ofta mindre än så.

Efter en veckas huvudvärk och omänsklig trötthet sket jag i det, och drack en kopp.

Och kom fram till att kaffe är fyllt av magi.

Efter min kopp tog jag tag i saker, jag diskade och städade köket, tvättade två maskiner och hängde tvätt, lagade fantastisk mat, diskade igen, skurade badkaret och klarade upp kanske 15% av återstående lägenhetspyssel.

Innan min kopp övervägde jag att gå och lägga mig för natten kl 17.

Må hända att man kanske ska skaffa energi på andra sätt än via knark, om man nu bryr sig om sin kropp, men jag känner att just nu krävs det knark för att kunna påbörja något.

I can tell from some of the pixels

Imorgon är sista dagen på vårt 3 veckors-block med "Digital Bild" (dvs: Lite fotograferande, lite photoshop, lite Indesign), och det har varit ohyggligt jobbigt.

Jag brukar inte vara den som ojar mig över dålig luft, ärligt talat har jag hittills alltid tänkt "Öööh.. va?" när det klagas på luftkvalitet, men efter en timme i vår datorsal mår jag ungefär som efter en Pan-Galactic Gargle Blaster.

Utöver det är jag vintertrött, har redan läst femhundratusen kurser med samma innehåll fast mer av det, och det var allmänt ostrukturerat och vi hann ingenting.

Gnäll.

Det kan vara så att jag är missnöjd och tycker att perioden varit fruktlös pga att den var utformad "så att alla kan hänga med", med hela lektioner av "Högerklicka på bilden, välj 'öppna med...', välj 'Photoshop'... Har alla öppnat sin bild? nähä okej... högerklicka på bilden..."

Och det är ju bra att alla kan hänga med, men jag hade uppskattat något slags läromedel så att det fanns en möjlighet att köra sitt eget race om man hade lust.

Jag bemästrade ett par små nya saker iallafall, men mest tack vare Sälens kvalificerade närvaro.

Det är ju sånt här man ska gnälla om till lärarna i fråga, och inte vara missnöjd i hemlighet, men jag orkar inte. Jag ska sova.

IKEA

På Lördag, förslagsvis vid 10 tiden, drar vi till IKEA, det finns tre platser kvar i bilen.

Vi kör med släp.

Jag vill ha er ansökan, via telefonsamtal, sms, mail, kommentar eller whatever, senast Lördag 09.59.

Tiden är flexibel i händelse av kris.

OBS.

Vi tänker köpa många seriösa saker, så lägg till ca 35-40% tid på normal IKEA-vistelse för att kalkylera tidsåtgång.

Döda ting

När jag kom hem blev jag glad, Roomban hade damsugit hela lägenheten alldeles själv.
Jag sa till Roomban; "Vad duktig du varit, blir du aldrig less?"

Den svarade inte.

Jag har många gånger tyckt synd om den, för att den kämpar så och fastnar i sladdar och strumpor som vi respektlöst strör omkring oss och för att den aldrig får något för det.

Det andra jag ska göra, när jag fått mina pengar, är att köpa klistermärken och ge vår Roomba TRE guldstjärnor.
För att den är så duktig <3

Till oändligheten, och vidare

Idag är dagen då jag och min Säl fotograferar och frilägger björkar till ett skolprojekt.
Det är kallt och jävligt, jag jobbar på en rysk look för att klara av vintern, men än lyckas jag inte ta kylan med den obesvärade och litet bistra min ryssarna har.
Jag grämer mig för hur det ska gå när det faktiskt är kallt på riktigt, det är ändå bara -6 idag.

En ny kärlek

Lomonosov Cobalt net

Jag träffade Lomonosov Cobalt Net-servisen på tradera här om veckan, och har trasslat in mig i en naiv förälskelse.

Jag vet ju att det inte kommer att fungera IRL; Den kostar pengar - jag har begränsad likviditet, så jag borde bara släppa det och säga upp kontakten för att slippa smärtan, men jag kan inte.

Jag fortsätter kolla på bilderna...

Kolla vem som bjuder...

Vem som vinner...

Undrar för mig själv; hade de inte haft det bättre hos mig? hade inte alla varit lyckligare?

Älskar Lunaisse(13) dem lika mycket som jag gör?

Kommer de inte bara stå i ett skåp och glömmas bort, dammigare och dammigare för vart år som går?

Det finns inget jag kan göra.

Jag måste acceptera det.

Studiemedel

Sen skolstarten, och litet innan, har jag hunnit tro, misstänka och dra på många saker.

Ungefär såhär har det sett ut.

- Jag vet att jag inte förtjänar studiemedel men jag hoppas att någon glömt det

- En förvirrad studievägledare säger att jag nog borde få studiemedel ändå, kanske, men jag litar inte riktigt på honom

- CSN säger att jag inte får studiemedel

- Jag överväger fysikstudier utöver skolan, men får det aldrig riktigt att bli

- Jag avvaktar, som är det jag gör bäst.

- Jag får höra att man kan flirta lite med CSN och crya tears of true remorse och få studiemedel även om man inte förtjänar det

- Jag skriver ett smäktande kärleksbrev till CSN

- Jag tror att jag kanske kan få studiemedel

- Jag tror jag ska få FLERA MILJARDER PENGAR retroaktivt

- Jag tror att jag får studiemedel från och med nu och inget retroaktivt, men jag slapp iaf 200%-studier

Nu vet jag: Jag får studiemedel från och med nu, i slutet av november... PLUS 11 580kr retroaktivt innan dess.

Jag är glad, och förespråkar IKEA och köpande av saker.