Jag har ju inte varit någon storkonsument egentligen, sällan mer än en kopp om dagen och ofta mindre än så.
Efter en veckas huvudvärk och omänsklig trötthet sket jag i det, och drack en kopp.
Och kom fram till att kaffe är fyllt av magi.
Efter min kopp tog jag tag i saker, jag diskade och städade köket, tvättade två maskiner och hängde tvätt, lagade fantastisk mat, diskade igen, skurade badkaret och klarade upp kanske 15% av återstående lägenhetspyssel.
Innan min kopp övervägde jag att gå och lägga mig för natten kl 17.
Må hända att man kanske ska skaffa energi på andra sätt än via knark, om man nu bryr sig om sin kropp, men jag känner att just nu krävs det knark för att kunna påbörja något.
