Låt mig presentera...

Mjööööö.

Gaaah!
Mitt SIM-kort strejkar. Ingen telefon, jag känner mig löjligt isolerad och stressad. har ju ingen hemtelefon eller något annat att ringa med. Mormor skulle ringa, jag skulle ringa mor, Laponiafolk kommer att vilja ha tag i mig, jag lade just upp en blocket-annons för en massa akvarium och skrev "kontaktas endas via telefon" >_< GAH.

OMGWTF

Crazy shit..

För några dagar sen tyckte Jakobs föräldrar att de skulle åka till Egypten över jul och undrade om vi ville följa med. Kul, tyckte vi, men dyrt så vi fick fundera lite.
Nu ringde de idag igen...

"Visst förstod ni att vi självklart bjuder på resa och boende? Det är ju vi som väljer resmål"

OMGWTF. www.varldensbastaforaldrar.com
18-19:e december någon gång, två veckor. yaaay.

Härligt

Jag och jakob städar, och jag tömde det sista akvariet som stått och varit jobbigt i några månader.
Tänkte att jag skulle skotta ur lite sand så att det gick att bära så jag skulle hämta ett par hinkar som står på vår redneckiga backyard.
Jag klättrade över en trave lastpallar för att få tag på dem... och föll ner i ett knippe brännässlor -.-
Nu har jakob smort in mig med tandkräm (halva ryggen och ena armen) och jag är litet less. jag är inte jättepepp på att städa längre, needless to say.
Jag rev mig också, på en massa plank och skit - tandkräm i rivsår är ingen hit i sig men nu är det bara bra för det gör att jag inte känner övriga åkommor lika mycket.

Mööööööp.

Stockholm

En speciellt liten katt stal fokus från vår stockholmsresa, nu har det som gått ett tag så jag har inte riktigt längre någon relation till resan - sådär som man har precis när man kommit hem.

men:
* Allt var dyrt som faaan
* Kagrra var awesome, helt klart värt resan och prisklassen. Kommer de tillbaka ser jag dem igen.
* Jag var fattig, men scorade några inköp ändå:
- Sandman - dream country (nu har jag alla!)
- Interworld av gaiman och michael reaves.
- azuki-bönor, rispapper (såna som man eter) och många sorters furikake

ALLA! (utom några fristående) Jag blir faktiskt lyckligare av att Ha böcker, jag är alltid glad när jag tänker på att jag har en stoooor bokhylla fylld med bra böcker hemma.
Den översta, The Dream Hunters, är den bästa någonsin, av allt. Jag älskar den, alla borde läsa den... flera gånger.

Så, spännande matvaror och böcker - är vad jag spenderar pengar på.

jobb, jobb, jobb

25 september slutar laponia-säsongen, har varit litet stressad över det men sen fick jag reda på att de behöver hjälp i teaterbaren.
Frågade Otto (kock där och på laponia) om det var en möjlighet för mig att jobba där sen och han verkade tycka att det gick att fixa. Score!

Jag är fantastiskt hurtig, jag har joggat varje morgon i flera dagar (fler än jag brukar innan jag börjar bli lat och lägga det på hyllan några månader till), och det läskiga är att jag Vill göra det. Inte bara för att jag borde, utan för att det är trevligt.
Hoppas att det faktiskt håller i sig den här gången.

Uhhh

Uuuuh.

Jag har just jobbat 16 timmar (nästan i sträck, om man bortser från en paus med liten fika med säl, boa och axel).
Lunchkryssningen gick bra, jag fick helt överumplande applåder från hela båten och många komplimanger om min mat av nöjda gäster:

Jag gick på toa, när jag kommer ut igen står jonas där med mikrofon och pratar med gästerna, 100 gäster skriker "DÄR ÄR HON!" och börjar applådera och jubla.
Jonas: Det här är Cecilia, hon är ny här och är jääätteduktig. Hon är singel och är väldigt rik också.
Jag var mycket förskräckt, men glad, och bugade med värdighet.

förberedelserna för räkfrossan gick också ganska chill - ända tills jag tappade en 5-liters hink med majonäsbaserad röra i golvet.
Hinken sprack och sprutade stora mängder majonäs långt in under mina bänkar, det gottade även in sig ett par liter i de stora halkskydd/avrinnings-gummimatsgrejerna - som är stora, tunga och otympliga som fan. och har stora hål där majonäs trivs bra.
Där rök min middagspaus (Ingela gav mig en mazarin, jag åt en mazarin till middag. det är bra) och min tid som jag brukar använda till att städa och organisera i mitt lilla, lilla, lilla kök inför all action senare.
Så, mycket försenad i min verksamhet försöker jag få buffén klar i tid trots att det inte riktigt finns plats för det - då kommer folk in och går "aaaah, det finns inga bestick!". Jag hade glömt att diska besticken - mer tid går förlorad. ingen tid att städa.Jag hinner på något vis få ut buffén i tid ändå.
Folk kommer in igen och tycker att de inte har tid att skära upp brödet - det får jag göra.
Eftersom att bröden, brödkorgen och skärbrädan är väldigt väldigt stora, och mitt kök är väldigt väldigt litet försvinner 50% av mitt utrymme.
Jag börjar bli ganska stressad.
Skärtråden på osthyveln går av, så jag måste pilla och härja med den också
Att två av tre i serveringspersonalen är ganska nya hjälper inte heller - alla ställer saker på fel ställen så att allt tar mer plats, står ivägen och ser förvirrade ut och frågar mig distraherande saker hela tiden.
Folk får gärna vara nya och noobs, jag säger inte att de är dåliga för det och blamear dem inte - men idag var jag jättestressad och irriterad på allt.

De sista timmarna hasade jag runt väldigt modstulet, diskade, skurade och sulkade.
Jag trodde att det absolut bästa med mitt jobb var att diska den enorma räklådan som väger ett ton och har ett supervasst galler som räkbenen verkligen klistrar sig fast i.
Men nu vet jag att det är att kräla omkring på golvet och hyvla majonäs från undersidan av bänkar och skåp.
Glömma 10 liter jäsande deg i värmeskåpet är också en hit.

Nu har jag ooont i fötterna och ska sova som en sovräv. Jag börjar 15 imorgon, gott om tid för sömn. mmm.

(delay på posting, blogger strejkade igår)